hondjavulen

Ena sekunden trycker jag i mig chips för att sedan nästa dag powerwalka 8 km. 

Och precis när jag avslutat sträckan och ni vet - känner självförtroendet och endorfinerna kicka in bestämmer jag mig just där och då för att definitivt sköta kosten i morgon.

Eftersom jag fuskade idag ( igår ) måste jag satsa 200% i morgon..

Ohållbart.

Om man inte är beredd att satsa typ 400% efter ett par dagar, och vad hamnar vi i för motionsläge då?

Springa 40km/ timmen till Gotland fram och tillbaka?

Och sen ta omvägen via Norge?

Att det ska vara så förbannat svårt att hålla sig till EN jävla ätardag på helgen??

För det är bara på helgerna det blir så här.

Ska jag helt enkelt bara stryka två dagar i almanackan??