Jon

På fredag ska vi sätta ner urnan.
Så mycket jobbiga känslor att jag inte ens vill försöka sätta ord på dem här och nu.
Hittills har jag inte haft svårt att prata om hans död alls, måste.vara.stark.för.barnens.skull.
Saklig, förstående, tröstande, lugn.
På fredag kommer troligtvis dödsannonsen i tidningen med också.
Allt blir definitivt och helt plötsligt jävligt otäckt verkligt.


Jon skrev dessa ord på sin status den 2/6.
Bara några dagar innan han tog sitt liv.




Dagen innan... Fy fan, hur ska jag hitta styrka till fredagen? 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0