Kerstin
I förrgår kväll var det dags för det vi hade planerat länge men dragit oss för i sista sekunden.
Man kan inte ha en katt som kissar inne överallt, och speciellt inte i skinnfåtöljen.
Men Kerstin var ändå våran egna kolossala valrosskatt, skygg som få och glupsk som hundra.
Kändes oerhört jobbigt att se hennes ögon när jag stoppade ner henne i kartongen och lyfte in den i bilen.
Hon visste.
Skrek hela vägen ut till Stolpås på Alnö där jag skulle möta upp min kusin som är jägare.
Men fort gick det och hon hann absolut inte känna något.
Hon var alldeles lugn sa Tomas.
Men ändå.
Ett liv.
Rest in peace våran "lilla" Kerstin.
Man kan inte ha en katt som kissar inne överallt, och speciellt inte i skinnfåtöljen.
Men Kerstin var ändå våran egna kolossala valrosskatt, skygg som få och glupsk som hundra.
Kändes oerhört jobbigt att se hennes ögon när jag stoppade ner henne i kartongen och lyfte in den i bilen.
Hon visste.
Skrek hela vägen ut till Stolpås på Alnö där jag skulle möta upp min kusin som är jägare.
Men fort gick det och hon hann absolut inte känna något.
Hon var alldeles lugn sa Tomas.
Men ändå.
Ett liv.
Rest in peace våran "lilla" Kerstin.
Kommentarer
Postat av: Loggy
Men att skjuta henne...? Hade ni inte kunnat ta en spruta? Då skulle hennes lilla kattkropp vara hel också :) Blev det nån begravning sen då?
Postat av: li
Åhhhhh!!!blödig som jag är, så grät jag en skvätt...snyft...kram
Postat av: Tågmamman
En tår från mig oxå... Är fortfarande lite känslig. Kram
Postat av: Kraaam/Åsa
Jag hade föredragit en spruta - jag skulle inte klara av tanken att min katt väntas avrättas på det sättet. Men jag är ju den blödigare varianten och extra känslig just nu när vår Majken varit försvunnen sedan den 22:a maj.....saknar henne så oerhört, den där dumma, jobbiga, underbart söta katten!!!
Trackback
