hondjavulen

Då var premiärturerna efter semestern avklarade.
Är det inte konstigt vad dum i huvet man kan bli efter två veckors ledigt.
Metaforer som; "vem är jag" "vart ska jag" "hur ska jag göra nu" och "varför"gjorde sig påtagligt ihågkomna.

Gårdagen tillbringade jag med mig själv strosandes runt i 08.
Passar på och tipsar för er som inte varit där - Saluhallen på Östermalm.
Inget för dig - och mig - som inte har lust att köpa en lunch för 325 kr, men massor att titta och lukta på.



Förut tyckte jag om de här eftermiddagarna då man kunde promenera och shoppa bäst fan man ville eftersom man börjar så sent men nu när jag är kär måste jag erkänna att det mest var jobbigt.
Jag vill ju för fan hem!

Hur som helst, kom precis innanför hemmets dörrar, halvsovandes ser jag i alla periforier som finns hur kaoset flinar åt mig.
En hög smutstvätt fäller krokben, disken spottar på mig och soppåsen bara hånskrattar.
Men då ser jag det här på vardagsrumsgolvet.

Jag tycker inte om Smarties.
Men jag kan inte vara arg längre.