hondjavulen

F-Ö-R-K-Y-L-D.

Och genast slutade ni vara arga för att jag inte bloggat igår eller idag.

Det började visst igår på Birsta, då jag kände att jag helt enkelt inte pallade att gå runt där.... jo, ni läste rätt, och redan där misstänkte jag ju att något inte var helt rätt.

Följande timmar senare på jobbet kändes det som 25ooo små negerslavar satt inuti mitt huvud och högg med varsin yxa på de få vitala ställen som finns kvar, samtidigt som några andra passade på att svetsa igen mina näsborrar med ogenomtränglig cement.

*

Wille har varit på kalas idag med tjurpappan.

Jag önskade jag hade kunnat följa med, men dyker man upp dassig bland ett gäng ettåringar är man inte den tjejen alla vill high-fiva direkt, tyvärr.

Grattis till Alwin i alla fall - Willes bästa polare - Wille hade själv valt ut en present som han visste att Alwin älskade, och Alwins mamma hatade.

Liten rolig kombo där tyckte Wille.

Senare fick jag  det här smset;