hondjavulen

Har jag ovetandes blivit överkörd av en sjutons bulldozer idag eller har vi haft barnkalas?

Hade jag inte snubblat på leksaksberget otaliga gånger hade jag satsat lönen på bulldozern..

Man förbereder sig mentalt, materialistiskt och aningen lite fysiskt på att det ska ramla in ett gäng bebisar, några blivande fyraåringar, en nioåring, en halvteenie och en tvååring, man ser i sitt naiva huvud hur de sitter snällt och försynt vid bordet utan att spilla ; "Snälla Willes mamma, skulle jag möjligtvis kunna få en kaka till - tack så hemskt mycket, vilken utomordentligt trevlig tillställning, ursäkta ett ögonblick jag ska bara gå och byta bajsblöja"

Sen kommer de.

Alla barnen.

Och bebisarna.

Och då är alla ljusrosa bilder i huvet borta.

Trolleri trollera...

*

*

Tack alla ni som kom och gav mig en extra veckostädning firade Wille idag.

Trots att han var tröttaste killen hela dagen gjorde ni hans första barnkalas till en helt oförglömlig upplevelse, han kommer nu för alltid sitta här på köksgolvet och efterlikna en fågelholk medan vi torkar upp dregelpölen på golvet nedanför.

Tack också för jättefina presenter ( SANT ) och för att ni artigt åt av vårt hembakade köpekaffebröd från DelicatoNästa gång är det tjuren som fyller 34 - vi ses väl då - utan bollhav?

*

*

Jag vet att den här sista bilden verkligen inte har något med kalaset att göra - eller oss överhuvudtaget - kunde bara inte låta bli och lägga ut den.

Tjuren hittade den igår och vi döpte den till "en jävligt trist förmiddag i köket" och den är nog bland det fulaste jag har sett.

På riktigt.